Hur det hela började
Många av er har frågat hur det gick till när jag fick min diagnos. Jag tar det från början.
I slutet av november/början av december kände jag en dag när jag stod i duschen att jag hade en knöl i bröstet upp mot armhålan på högra sidan. Jag tänkte att det var nog ingenting, säkert något hormonellt eftersom mensen snart skulle komma och tänkte att jag väntar tills den är över. Två veckor senare när det inte försvunnit gick jag till vårdcentralen på drop-in för att få den undersökt. Fick träffa en läkare som klämde och kände och vid ett tillfälle sa "den känns mjuk och du har ju inte ont så det är säkert ingenting men jag skickar en remiss för mammografi". Sen kom jul- och nyårshelgerna så tiden dröjde lite men fick en tid i början av januari, (kan ha varit 12 januari) till Bröstcentrum på Drottninggatan. Jag fick göra röntgen, ultraljud samt ta prov på knölen. Redan där fick jag en återbesökstid, det får man alltid, två veckor senare men då till S:t Görans sjukhus.
Sen kom den där dagen, den 26 januari, då jag skulle på återbesöket. Jag skulle jobba och Fredrik var hemma med Sigrid. Fredrik frågade om han inte skulle följa med jag svarade "nej det behövs inte, jag går dit och sen går jag och jobbar". Så blev det inte. Jag fick träffa en jättetrevlig läkare (och även en student) och vi pratade lite på rummet då han ställer frågan "vad tror du själv att det kan vara?". "Ja, sa jag, en cysta? En tumör?" -Ja det är faktiskt det, säger han. Tomt. Jag vet inte vad jag tänkte, sa han på riktigt att det är en tumör? Menar han att jag har bröstcancer? Jag som bara skulle gå dit för att få reda på att det inte var någon fara. Han börjar prata om behandlingar, om hur man kommer må, jag kommer tappa hår, må illa av behandlingen, det finns studier i det här, man kan frysa ägg för äggstockarna kan sluta fungera, prognosen är god. Prognosen är god. Det hörde jag, det kändes skönt men mitt i allt det här så visste jag ändå inte vad jag skulle tro. Det blev för mycket helt enkelt. Jag fick träffa en sköterska efteråt som gav mig tider till en onkolog, till provtagningar, till operation (för att ta bort lymfkörtlar). Fick sätta mig i ett samtalsrum där och ringa till Fredrik. Ringa till jobbet och berätta att jag inte kommer för jag har fått cancer. Vad säger man? Fredrik kom och mötte mig och vi promenerade hem. Försökte smälta det vi just fått besked om. Men det är svårt. Vad ska hända nu? Kommer jag dö? Kommer jag inte få se Sigrid växa upp? Ska dom operera? Ska jag få cellgifter? Hur kommer jag må? Så många tankar.
26 januari 2016, dagen jag gick från att vara frisk till att vara en person med bröstcancer.
